Text

JA och nej. Hit men inte mer. Jag är en och du är en och sen blir vi inte fler...

ÄR du sockret i kakan och smulan under bordet. Inget man sopar undan, man stoppar dig i munnen...

ÖNSKA öster, väljer blått. Rött va redan taget...

NYPON stora som tomater. Som matar mig med näring och klappar mig försiktigt. Eller nypor va det visst. Dina...

DET va nog det jag hörde. Mitt hjärtas rop...

PUSSA dig som fan och överallt min händer på din kropp...

SÅ många tankar. Det kommer ut fler än det kommer in. Och allt ska kastas ut över tangenterna och sen ska de skrivas ner i blocket. På en gång ska det göras. För det är nu de kommer

ÄR det verkligen verkligt? Det verkar så. För det känns mer och mer. Att det snart ska börja om. Ett nytt nu. När du blundar och vi ska sakna

SKA vi prata så det hörs. Eller ska vi höras sen...

SÅ brakade 76an in i livet och man kan verkligen undra, hur 73an genomlevde detta. Överöst av ömhet, kärlek, hetta. Överlevde ettusen ner till 0 när 76an blev en föredetta

DEN får se, den som lever, den som ler