"TACK för tiden. Den med varandra. Den när armarna höll om och höll hårt. Tiden, takten och önskningarna va samma.
Tiden av tur och tidlöshet och nöjen. Den när läppar kysstes helatiden. Och det kändes som att jag levde på toppen av höjden.
Aldrig så många minuter av närhet. Aldrig så vidöppen och omlindad. Värdefulla timmar min verklighet våra dagar.
Ett nu, där kinden klappades helatiden. Mitt ansikte i din hand helatiden. Där eller på din axel. I vila. Sett. Och beskrivet med de finaste orden helatiden.
Efteråt samma kind ständigt blöt av tår och sorg. Av besvikelse. Dina löften. Dom du tog. Den eviga eftertid att vara där i otiden. I så oväntad otakt.
Men tack ändå för tiden"