"SÅ lycklig som fått lyssna på så mycket musik. Det gör att jag känner mig unikt rik, och alldeles melodimarinerad inuti.
Hemma i föräldrahemmet en högblank vinyl, ett omslag att tumma på och att läsa. Låtar som kom in i mig genom öron, mun och näsa. Nästan jämt, så minns jag det nu. En melodi från en LP och radion, kassettbandspelaren också. Mamma sjöng sånger jag lärt mig texten på. Gamla visor och Evert Taube, I en sal på lasarett, lågt, analogt och i falsett. Cindy Peters Vara vänner är ändå det bästa av allt, De sma unda jordi, Gotlands alla sånger, oj va de spelades oändligt antal gånger.
De fortsätter ljuda i mitt inre i min själ. Det gör mig till jag, musiken vill mig väl. Den roar, läker, genomborrar hjärta lunga hjärna kropp, den hjälper den ledsna till tro och hopp. Den leder och guidar som en gud från scenen. Håller taktpinnen stadigt och viftar mig åt det håll jag ska. Pekar och punkterar det hemska som va. Dirigerar mig upp från diket, borstar av och ruskar om. En annan låt kan börja, jag kan gå nu, börja om.
En signatur som bytt tonart totalt, jag har gått om. Mig själv och sprungit vidare och hittat in i en annan värld. Med andra sånger och nya röster med en ny känsla i bröstet.
Sånt kan musiken, den kan hela, det som krossats i tusen delar. Den kan ta oss tillbaka till hemmet där radion stod på och festen bland vänner. Föräldrarna som njuter av ljudet och av toner, som jag fick med mig som en gåva värd flera miljoner. Ett arv att spela och förvalta, den skatten säger att vi kom från samma håll. Alla texter säger nästan allt om vad vi är och allt vi känt, saker vi önskar och saker som hänt.
Melodimarinerad och trygg. Inkapslad i min rygg i mitt medvetande, hjälpen i mitt letande. Efter ursprung efter rötter när inga föräldrar finns kvar. Ingen mormor, ingen farfar, ingen skivspelare med nål som kan säg. Hur det kom sig, att flickan som är jag blev mig. Ingen med samma röst eller ögon samma sätt att gå, samma sätt tolka världen och visor på.
Istället en melodi en miljon eller flera. Genom dessa ska jag fortsätta marineras och leva. Ta lärdom och mest bara njuta av. Ett hav av sånger och kramarna jag känner och vågorna jag ser. Är ringarna på vattnet efter er"